Vet ni vad? Just nu sitter jag och tittar på min fina karl och min underbara lilla apflicka som ligger i den andra soffan! Båda två är crazy trött men det är bara den lilla som sover...

Tänk att hon är här nu, den där klumpen som har bökat och stökat i min mage de senaste månaderna... det går liksom inte att förstå!

I lördags gick vattnet, men efter lite betänketid så bestämde sig apan för att inte komma ut förrän måndag på morgonen!!! Elaka lilla flicka! :p

Åkte in till sjukhuset igen vid 04.30-tiden på måndagen och 10.27 var hon ute! Allt gick jättebra, även om det var den absolut värsta smärta jag någonsin har varit med om och att jag var på gränsen till psykbryt och nära på att ge upp när det var som värst! hehe... tack gode gud för ryggbedövning! :D

Och ut kom en liten, liten kicka på 48 cm och 2755 g som mådde fantastiskt bra!

Stannade på BB tills igår och sen ville vi alla hem! Hem till stolta och duktiga och hjälpsamma storasyster, egna sängen och kittisarna! Och här har vi det så bra!

Lilla Chloe är precis allt jag hoppades och önskade när hon låg i magen! Hon sover bra, äter bra och gör nästan inget väsen av sig (förutom när det är blöjbytedags, då jävlar blir hon argsint! :))!

Känner mig som en klyschig nybliven och fjantig mammabloggare men hon är verkligen fin... Kurr!